Som flera har märkt så har jag fått min inspiration till min berättelse från filmen Skattkammarplanten.
Det är en av mina favvofilmer. Från det så kommer också låten: Jag finns kvar (I still here) som är en av mina favvolåtar, delvis för att det känns som om det handlar om mig.
Lyssna på den här:
Den finns på engelska också.
.
Min berättelse utspelade sig först ute i rymden, men eftersom det blev för likt Skattkammarplaneten ändrade jag det till på land. Det blev också mindre komplicerat då och enklare och roligare att skriva.
Jag började skriva berättelsen för... ett år sen, tror jag. Kanske två. Jag började skriva den för skojs skull, utan att vara särskilt serigös.
Jag "satsade" på en annan berättelse då. Men det blev så konstigt med den berättelsen, så komplicerad och så mycket som jag var tvungen att ändra att jag la ner och och började åter skriva på det här. Först så skrev jag ett, två kapitel, sen ändrade jag allt så att det var nere på marken. Och eftersom det var ett tag som jag skrev dom första kapitelna så fick jag ändra en massa fel där som jag förut inte upptäckt.
Så, det var en tid då jag bara ändrade. Sen började jag skriva igen.
Nu, på sommarloven skriver jag som mest och bäst. Här uppe i vår stuga kan man inte göra mycke mer än bada, fiska, se på film, äta, och sånna saker. Så jag får mycke tid till att skriva. Tyvärr delar hela vår familj på en ända bärbar dator, så jag får ju dela med mig den och inte hinna skriva lika mycket som annars. Men jag sparar till en egen :)
Jag kommer på bäst just innan jag ska sova. Det tar en tid för mig att somna, och då brukar jag ligga och fantisera vad som ska hända. Jag ser scenerna framför mig som i en film. Jag ändrar förstås också en massa hela tiden.
Medan jag skriver så kommer jag på nya saker. Jag har inte allting bestämt innan jag börjar skriva. Det kommer eftersom.
Här har jag gjort en liten grej i paint så att ni kan se från vilka jag fått inspiration till vilka.
Jag har bara hunnit rita Bella och Tedd.
För er som sett filmen så märker ni att personligheterna inte alltid stämmer mellan båda.
Ja, det var min bakrunds historia. Sen har jag fått idéer från andra saker också, bara sånna här småting som jag inte tänker skriva upp.
Först och främst, tack så mycket för din kommentar, Frida!
Nu när jag själv läser upptäcker jag också småfel. När jag är klar ska jag läsa igenom allt och ändra. Förresten, jag upptäckte att på ett ställe stod det MASTEN, där ska det egentligen stå korsmasten, när jag kollat upp ifall jag har rätt om namnen.
Jag har gjort en liten "karta" där det står båttermerna som jag använder.
Jag har ingen aning om vem du är, Frida, med sprolla. Jag förstår det där med särskrivning, jag är rätt dålig på det och nu när jag läser igenom gamla texter märker jag att jag ofta gör fel. Jag vet att det kan vara drygt att läsa allt, det är väl därför som bara W har ork nog att läsa det! :)
Om du vill skapa en egen blogg, eller hemsida som du kallade det, går du bara in på blogg.se, klickar på Skapa egen blogg och fyller i allt och så.
Jag har ett litet problem. Jag försöker kopierings skydda min berättelse, men det går inte så bra. Jag har försökt med koder från desingadinblogg.se, med dom funkar inte.
Så, i fall någon vet hur man gör så skulle jag bli tacksam om jag fick veta.
Jag har ritat en bild av Tedd som kanske skulle kunna vara en framsida, om den blev lite omfixad i Photo Shop. Det är ju synd då att jag suger på Photo Shop. Aja, här e den:
Men trots allt så blev Tedd aldrig mer än en tjänare för Baxter, och Baxter blev aldrig mer än en husbonde för Tedd.
När Tedd var tio år drunknade Baxter, av en andledning som Tedd aldrig fick veta. Tedd fick inte ärva stugan eftersom han inte var Baxters biologiska son, och Baxter hade aldrig gått till rätten och adopterat Tedd, och Baxter hade inget testamente, vilket inte av honom någon ägarrätt till stugan, enligt rådmännen. Därför fick Tedd finna sig i att flytta flyttade ut på gatan. Då började folket hata honom på riktigt. Han fick inte ta jobb någonstans, ingen ville köpa det han hade att sälja. Så han blev gatupojke. Men hur mycket han än tiggde kom ingen och gav. Trots att han försökte hålla sig undan och bara stjäla i nödfall letade Yventers gäng upp honom och hånade och slog honom. Tedd hatade staden och dess invånare lika mycket som de hatade honom. Hur många gånger hade han inte drömt om att få följa med på ett av de skeppen som kom in i hamnen? Hur många gånger hade han inte drömt om att få stå i fören på ett skepp och känna havsvinden i ansiktet. Och hur många gånger hade han inte drömt om att det skeppet var Annie Star.
